Adhd och tjacket.

De första stora vetenskapliga studierna på hyperaktivet och amfetamin gjordes 1937. Namnen på diagnosen har varierat och ettiketten på burken likaså men i grunden har denna ”lika botar lika” – symbios följts åt…Myterna är många och vem är pundare och vad är medicin, är fortfarande inget man pratar klarspråk om. Ett är säkert; – Att annorlunda är ofta svårt och inget är bara problem eller lösning…

Publicerad 1 okt 2014 06:33 Uppdaterad 1 okt 2014 07:48
Adhd-mediciner skapar inte knarkare
STOCKHOLM/TT Adhd-medicin leder inte till drogberoende, visar ny forskning.Vi kan nu lugna alla som varit oroliga för detta, säger professor Jan Sundquist, en av forskarna bakom studien.

Relaterat

Läs hela NA digitalt
– Klicka här –
En ny studie från Centrum för Primärvårdsforskning, knutet till Lunds universitet, har tittat på sambandet mellan adhd och drogmissbruk.

Forskarna har använt registerdata för drygt en halv miljon individer födda från 1991 till 1995 som fått diagnosen före 15 års ålder. De kunde konstatera att risken att de med diagnosen hamnar i missbruk är kraftigt förhöjd men att de centralstimulerande adhd-medicinerna inte är anledningen till detta. Studien fann ingen skillnad mellan dem som fått adhd-läkemedel och de som inte fått det, i förhållande till vilka som hamnade i drogmissbruk.

– Vi kan nu lugna alla föräldrar i just den frågan. Vi har hårda fakta och så här ser det ut, säger professor Jan Sundquist till TT.
Samtidigt anser han inte att alla personer med adhd bör medicineras.

– En specialist måste bedöma om medicin behövs, säger han.
Varför personer med adhd oftare hamnar i missbruksproblem är enligt forskarna en blandning av gener, uppväxtmiljö samt adhd-symtom, som exempelvis svårigheter att kontrollera impulser.

– Vi har gjort släktinganalyser och resultaten visar att både arv, miljö och gener har betydelse, säger han.

Redigering pågår….

Det stora sensationella medicinska genombrottet för personer med svårigheter att sitta stilla och koncentrera sig, kom en bit in på 30-talet i form av den centralstimulerande medicineringen, Benzedrine, som tvärtemot vad man kunde tro lugnade ner barnen och gjorde dem mindre stökiga, ja rent av lugna, samt gav dem bättre förutsättningar till att upprätthålla sin koncentrationsförmåga under länge tid, som andra barn.

the behaviour of benzedrine child1

the behaviour of benzedrine child1

Man höll sig med både läkare, lärare och sjuksystrar, som noggrant kunde observera barnens beteenden, för att kunna se de eventuellt positiva och negativa effekterna av insatserna som gavs på institutionen. Vilket gjorde att effekten av medicineringen fick en mycket kvalitativ mätning ur flera aspekter.

bens sulph

Barnens olika tillstånd varierade rikligt inom gruppen, från barn med inlärningssvårigheter pga schizoid tillbakadragenhet vilka inte kunde delta normalt i undervisningen, till personer med aggressionsproblematik, epilepsi med mera. Barnens beteenden och störningar hade bedömts som så allvarliga att de togs in på sjukhus för observation och utredning. Ett av de gemensamma dragen var dock att barnens intelligens bedömdes vara normal.

benzedrine shool performance

1937 summary

Han förvånas dock över att hans patienter svarat så paradoxalt på medicineringen, även om både sjuksystrar och lärare med en gång märkte en stor skillnad.
1937 paradoxical

Men man ska komma ihåg att de unga tuffingarna som medicinerades även fick biverkningar, vilka kanske inte alltid var speciellt bekväma för tuffingarna. Några av barnen blev helt enkelt gråtmilda när de fick en större närhet till sina känslor, för visst kan det vara svårare att slå någon, om du också kan känna dennes smärta och sorg.

when the thoughts cry

adverse benzedrine

Endast en av barnen fick en förvärrad hyperaktivitet. Men alla barnen svarade inte alls lika spektakulärt bra på medicineringen. En del svarade betydligt mindre och på några kunde en beteendeförändring inte alls mätas före och efter att medicineringen sattes in.

nonresponder benzedrine

Idag är förskrivning av centralstimulantia mot ADHD förbehållet psykiatrer. Detta är inte hållbart på sikt, av flera orsaker.

Idag är förskrivning av centralstimulantia mot ADHD förbehållet psykiatrer. Detta har Socialstyrelsen en gång beslutat och är tänkt att minimera felaktig diagnostik och kända risker för missbruk med läckage ut till svarta markanden. Kontroll och uppföljning är viktig även av medicinska skäl med risk för påverkan på hjärta och kärl. Men nuvarande begränsning är inte hållbart på sikt, av flera skäl.

Jag vill vara mycket tydlig med att jag här talar om just metylfenidat. Jag anser inte att amfetamin har någon plats i ADHD-behandlingen och borde inte alls tillåtas i detta sammanhang. Att amfetamin påstås vara världens mest effektiva läkemedel har kanske helt andra orsaker, vilka ni kära läsare, själva får fundera ut. Fundera samtidigt på hur eventuell undersökningen på vuxna kan ha gått till – nöjd-kund metoden? Det finns knappast några säkra objektiva markörer, möjligen den ökade koncentrationsförmågan och den är ju välkänd även hos friska personer. Sedan blir många glada av dopaminkicken, vilket kanske kan klassas som bot mot depression? Ja, det är lätt att raljera över den cyniska läkemedelstyranni vi utsätts för.

Amfetaminets stundande genombrott på svenska marknaden signalerar, alltså som jag ser det, en aningslöshet och ett ängsligt sidoblickande, att härma USA är väl alltid rätt om man vill göra en internationell forskarkarriär – men det säger inget om att amfetaminet skulle ha ett värde som seriöst och pålitligt läkemedel! Tredje man och deras anhöriga kan istället få betala priset för detta fjäskande.

Nu till argumenten: För det första så accelererar antalet patienter med ADHD-diagnos vilket i sin tur accelererar antalet ohämmade ordinationer av metylfenidat. Diagnostiken är mycket osäker, varför läkemedlet i praktiken skrivs ut till personer som inte borde ha fått det (just det, jag har sagt det förut). Läckaget till svarta marknaden är stor och är en del i ett allvarligt samhällsproblem. Vi psykiatrer har ingen kontroll. Vi tror bara på patienternas försäkran, och vi bagatelliserar allvarliga problem när vi själv bär skulden.

Här måste även noteras att psykiatrin är ovanligt illa rustad för det viktiga ansvaret att minska riskerna för allvarliga somatiska komplikationer. Jag har sett det själv; det är inte helt ovanligt att äldre, till och med hjärtsjuka och by-pass opererade patienter får påbörja behandlingar, bara för att de krävde det! Psykiatrin når därför inte alls upp till den professionella nivå på säkerhet och kontroll av metylfenidat, som samhället har rätt att kräva.

För det andra så tenderar behandlingstiderna att bli långa. När patienterna väl satts in på preparatet vill de fortsätta år efter år, och det får de. Vi är ännu bara i början av denna massförskrivning av centralstimulantia, så vi vet inte hur långa behandlingstider som faktiskt kommer att bli aktuella. Men med den lättvindiga attityd som psykiatrin har i denna fråga kan de bli mycket långa, då kommer inte att finnas resurser för alla dessa inom psykiatrin.

För det tredje så är dessa patienter sällan i behov av psykiatrisk vård och behöver alltså ingen psykiatrisk kontakt!

Slutsatsen blir att psykiatern kan, i frågor som rör förskrivning av metylfenidat och tillhörande patientkontroller, mycket väl ersättas av bättre anpassade allmänläkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna. Allmänläkare är dessutom mer alerta och kunniga i missbruksfrågor, vilket är en viktig fördel!

Detta förslag grundar sig inte alls på vad de inblandade läkarprofessionerna eventuella har för egna åsikter i frågan, utan är enbart ett försök till kvalitetsinriktat och praktiskt förslag. En insikt om att psykiatern långtifrån utgör den kvalitetsgaranti som Socialstyrelsen nog inbillar sig.

Sist men inte minst ett gott råd: Var så snäll och stoppa amfetaminets förväntade ”segertåg” över våra apoteksdiskar!

Carina Hellström

Carina Hellström
Född 1948, äntrade jag 1967 mitt vuxenliv med 4 år på Konstfack. Var verksam som frilansande illustratör och serietecknare till 38 års ålder, då en rad personliga katastrofer gjorde att jag ville byta planet och började därför läsa medicin på KI. Rekonstruktionskirurgi var en sporre men i min ålder inget mål. Idag är jag landstingsanställd överläkare, specialist i psykiatri och leg. psykoterapeut, verksam i psykiatrisk öppenvård med så kallad neuropsykiatri. Har du synpunkter eller frågor så mejla till: [email protected]

Om du vill återanvända något av innehållet i Sjukhusläkaren, i print eller på webben, var snäll att kontakta redaktionen på [email protected]

Håll dig uppdaterad i diskussionen med RSS Du Kan Kommentera, eller trackbacka Från din egen sida.

Kommentarer

Community

Logga in

Sortera efter Nyaste

Favoritmärk ★

Dela ⤤

Gå med i diskussionen…

Bild

Mattias Hultkvist • för 5 dagar sedan

Carina Hellström, håller med om att allmänläkare borde få förskrivnings rätt men av anledningen att neuropsykiatiska tillstånd inte har i psykiatrin att göra om inte tillägg av psykisk sjukdom-vilken ni inom vården borde veta vid det här laget att sjukdom inte föreligger vid NPF och medicinsk behandling är att betrakta som hjälpmedel. I övrigt är din bild historielös, ovetenskaplig och nonchalant. Dexamfetamin registrerades för kognetiv hyperaktivitets störning 1936 i Sverige och borde vara ett det mest kartlagda läkemedlet alla kategorier om det inte vore för att läkarkollektivet lägger sig platt för politiska och moralistiska beslut från socialstyrelsen vars riktlinjer strider mot all internationell foskning. Då skall tilläggas att den strider mot svensk erfarenhet och förskning från åren 36-58, förbud, 62-68, förbud, 75-90 förbud till 95 och här är vi och tjattrar fortfarande! 150 000 personer blev ”missbrukare” i ett slag 58 och injektionsbruket lät inte vänta på sig, några återvände 62-68 men varför gå och böna hos er när hemmakoken håll medicinsk standard (dessa människor har du att tacka för att kokainet och meta-epedimin (metaamfetamin är metylfenidad! lär er det också äntligen) inte blev ett faktum i sverige. Sverige avregistrerade 39 stycken amfetaminläkemedel 1968 och 11 metylfenidat och med detta förvann all kartläggning av amfetaminbehandling för schizoida kognetiva och negativa symtom, autism ,behandling av barn med morfin relaterade skador och alkoholskador., rehabilitering av hjärnskada från trauma och stroke. Dessa skickades också in i erat missbruksdrama! Denna behandling har lika hög relevans idag. 1990 upprepades samma sak med 18-20 åringar, som nu sitter på era behandlinghem som saknar vetenskaplig grund och ber till Gud att deras barn inte drappas av över 50 år av kränkningar.. ADHD-mediciner är ett av dom få mediciner som inte drivs av patent och snabba cash då inga patent finns på substanserna och forskningen på barn och vuxna är av betydligt högre standard än merparten i DSM. En fantastisk utväckling har skätt på varianter med anpassning till upptag, minskad tillvänjningrisk och tilläggsdiagnoser samt uterupptagna studier på schizofreni, en grupp vars farmacueptiska behandling är skamlig med hänsende till hjärt och lungkolaps, fetma, extrem ensamhet och högt alkoholberoende, tolereras utan en tanke på livskvalite. Sverige har för få alternativ inte för många, det är inte bara usa som har fler, det gäller norge, danmark, eu, sydamerika mm. Den Svenska sjukan skapades av moralpanik och inget annat. Var tror du ökningen av ”illigalt metaamfetamin i sverige kommer ifrån?! Exrahering av era kära concerta tillexempel, spilloffeffekter kommer alltid, tur att det då är ett relativt vänligt preparat. Dessutom är 70 åriga ”tjackisar” den stora konsumentgruppen och för min del unnar jag dom en jämn effekt på åldens höst efter att ha tillhört 75% procent av fängelseklientelet det för narkotikabrott å stölder en direkt föld av myndighetsbeslut. Ni tål inte självständiga tokar eller friska knarkare där ligger problemet och det spelet kommer ni utan tvekan förlora. MVH ADHD, autism, amfetaminmissbruk, och metaminakonsument,

△ ▽

Svara

Dela ›

Bild

Emil • för 2 månader sedan

Det jag tycker är märkligt är att du helt förkastar amfetaminets användning samtidigt som du tycker metylfenidat har en plats i behandling. Du känner till att dexamfetamin generellt sätt inte kommer i närheten av metylfenidat vad gäller kroppslig påverkan och alltså kardiovaskulära eller andra kroppsliga problem? Du förstår väl att de flesta kan missbruka metylfenidat på ungefär samma sätt som amfetamin. Jag säger inte vad som är rätt eller fel men att förkasta amfetamin, samtidigt som man anser att metylfenidat bör få föreskrivas, visar ju på en enorm okunnighet.

1 △ ▽

Svara

Dela ›

Bild

Karol • för 2 månader sedan

Tack Carina för din klarsynta beskrivning av dagens situation kring ADHD och metyfenidat förskrivning. Instämmer med nästan allt du beskriver till och med att allmänmedicinare är många gånger mer kunniga i missbruksfrågor och kanske kan se klarare de potentiala risker av metylfenidatanvändning än vi, psykiatriker. Och jag håller med dig att metylfenindat inte har större plats i behandlingen av ADHD, men vill tilläga att metylfenidat egentligen inte har någon plats i sjukvården. Därför anser jag att inte heller allmänmedicinare ska skriva ut metylfenidat. Många gånger undrar jag om ADHD diagnosen skulle få den uppmärksamheten och till och med exsistera över huvudtaget om läkemedelindustrin inte började sin ganska intenssiv introduktion av metylfenindat.
Nu för tiden har nästan alla yngre patienter som kommer till psykiatrin diagnosen ADHD eller önskar utredning med fågeställning ADHD. Hur klarade man sig förut, 20-25 år tidigare? Vad är det som händer nu, varför ökas antal personer med den diagnosen så våldsamt intenssivt? Man får en känsla att nästan alla som önskar neuropsykiatrisk utredning med frågeställning ADHD, får den diagnosen ( i tillägg även autismstörning då och då, beroende på utredare).
Man träffar nu så stort antal av patienter ”diagnostiserade” med ADHD att kanske snart inom några få år är vi (som inte blivit bedömda av duktiga psykiatriker, psykologer, sjuksköterskor, mentalskötare, arbetsterapeuter och även socionomer) är i övervägande minoritet. Då kan man normalisera personer med sk ADHD och förklara oss, som inte blivit utredda, som icke normala eller störda. Hur ska det bli med funktionsbedömningar, sjukskrivningar, anpassat arbete, körkortsfrågor är mycket oklart för mig men utmannade. En spännde framtid står för dörren. Fast…. man får inte glöma de somatiska komplikationer fram för allt vad hjärtkärlsjukdomar, men även ev leverskador (förekommer en del sidomissbruk), hyperkinesier ( har träffat några patienter med mycket svåra hyperkinesier, en av patienterna glömer jag aldrig, ung man som inte kunde prata pga svåra ofrivilliga choreatiska rörelser i munnen, han fick ”behandling” med licenspreparat- Metamina. Dessutom psykiatriska komplikationer som psykoser, depressioner, sömnproblem. Vem ska försörja samhället? Det blir väl vi som inte hade den ”förmån” att få diagnosen ADHD, men de flesta av oss ( som inte har diagnosen) närmar oss pensionsålder ( fast jag träffade en äldre dam, bra över 70 års ålder, med hypertoni. Man lyckades att finna en förklarning till hennes livsproblem, dvs ADHD. Hon provade Concerta, Ritalin- men ingen bra effekt, fick till slut Metamina, jag vet inte hur det gick till slut).

läs mer

△ ▽

Svara

Dela ›

Bild

Mattias Hultkvist > Karol • för 5 dagar sedan

Det gick förmodligen bättre för honom än för dom som drabbats av eran massförskrivning av neouroleptika. Din såkallade ökning är en sedan lång tid tillbaks korrekt bedömning av att 5% av befolkningen (värdlbefolkningen) har adhd, denna delen kommer naturligtvis öka av fortplantningsskäl, ja va ska man göra då, me folk som inte är som man ska, sterilisering, uppfostringanstallt? eller vad menar du? Era mindre korekta diagnoser från psykoshyterins och tramsdiagnosen borderline och 70-talets överanvändning av neuroleptika, och mirakelmedicinen ssri misslyckande, äts naturligt vis upp av en mer lyckad behandling, hur många 70 åriga amfetaminbrukare har du träffat? Finns en hel del och har dom tur träffar dom någon som inte bygger sin proffession på åsikter utan fakta och pragmatik med respekt människor egna förmåga. Hur kan du droppa ett fall av hjärtsjukdom och tro det är relevant? Du får nog vänja dig vid att Adhd, autism, bipoläritet och schizofreni är en växande skara människor med fullvärdigplats i samhället.

△ ▽

Svara

Dela ›

Bild

voulf • för 2 månader sedan

Receptbelagda mediciner är nu den tredje ledande dödsorsaken efter hjärt…. ”Ordföranden för Cochraneinstitutet i Norden: Psykiatrin är värre än maffian”

Alla läkare bör beakta att läkemedelsindustrin, som uppenbart läkare i Sverige ”går hand i hand med”, har varit med om att bygga upp en ”kriminell verksamhet”, citat;

Professor Peter Gøtzsche, ordförande för
nordiska Cochraneinstitutet, hävdar att psykiatrin är rent kriminell; att en enda psykiatrisk medicin dödat över 200 000 människor; att de uppför sig långt värre än den organiserade maffian och Hells Angels. De psykiatriska
läkemedelsbolagen har fått böta långt över 100 miljarder kronor – ändå fortsätter de med sin kriminella verksamhet.

Cochraneinstitutet är ett nätverk med mer än 31 000 forskare från över 120 länder, som inte är
finansierade av eller kopplade till läkemedelsbolagen och som verkar för att värdera effektiviteten av metoder inom sjukvården. Det är ytterst respekterat.

Professor Peter Gøtzsche från Danmark är
grundare till nordiska Cochraneinstitutet, verksam på Rigshospitalet i Köpenhamn och betraktas som en av världens mest respekterade forskare. Han är skarpt kritisk till
läkemedelsindustrin och i synnerhet psykiatrin. Gøtzsche har nyligen släppt sin bok ”Deadly Medicine and Organised Crime – How big pharma has corrupted healthcare”.

Slut citat.

Läs mera via denna länk https://db.tt/VEUeA99Y

Mera av intresse utifrån historik;

”Lyckopiller – SSRI-preparat – inte så ofarliga som vi tror”

”Psykiatriska mediciner är långt i från så ofarliga som psykiatrin gärna vill göra gällande.”

Läs mera via denna länk

http://newsvoice.se/2014/02/10…

Är det dags att utifrån makten, där människan är i beroendeställning till era beslut, som läkare har, att taga ansvaret för den utveckling som ni alla varit delaktiga i?

Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU

http://eueeshealthcare.bloggpr…

PS

”Vetenskap och beprövad erfarenhet” finns icke definierat i svensk lagstiftning, vilket är känt sedan mycket lång tid av de som är intresserade av juridisk vetskap.

Vad gäller begreppet ”internationell medicinsk vetenskap” finns icke begreppet definierat i EU-rätten vilket bevisas via denna länk http://static.bloggproffs.se/w…

DS

läs mer

△ ▽

Svara

Dela ›

Bild

Carina Hellström • för 2 månader sedan

Som läkare och medicinsk sakkunnig, kan jag inte låta okunniga och direkt felaktiga påståenden om narkotikaklassade preparat, stå oemotsagda i mitt kommentarsfällt.
Både metylfenidat och amfetamin är centralstimulerande, narkotikaklassade preparat, med bl a en påverkan på hjärta och kärl, och potentiellt letala (dödliga) vid felanvändning. Båda kan skapa ett beroende.
Mest potent på alla ovan nämnda områden, är amfetamin vars rus inte bara kan orsaka hjärnblödning, utan även leda till svåra akuta psykoser.
Jag har själv tagit emot våldsamma patienter, ofta svårt sargade, efter att de i sina vanföreställningar, i blind skräck och förvirring, försökt fly från inbillade förföljare. En hade sprungit barfota fram och tillbaka över krossade glasflaskor i ett litet utrymme. Patientens fotsulor var totalt söndertrasade. Dessa patienter, farliga för sig själv och andra, kommer alltid in med polis, under tvång och i hand- och fotfängsel, fortsatt kämpande för sina liv i svår skräck. Polisen får stanna kvar och hjälpa till att få fast dem i bältessängen.
Tillståndet är akut livsfarligt, risken för en kärlkatastrof är överhängande och patienten måste omgående försättas i sömn.
Jag vet vad jag talar om, men kommentatorerna saknar uppenbarligen viktig kunskap, de påstår i alla fall flera direkta felaktigheter.
Seriösa kommentarer är mycket välkomna, men jag vill inte att mitt kommentatorsfällt används för att svartmåla mig och min professionalism, tydligen i syfte att försöka underminera narkotikamotståndet OCH – vetenskap och beprövade erfarenhet!

läs mer

△ ▽

Svara

Dela ›

Bild

Mattias Hultkvist > Carina Hellström • för 5 dagar sedan

Vad har dessa anekdoter med medicinsk vetenskap att göra! Sverige har minst 150 000 illigala användare sen kan du plussa på dom legala.Denna siffra har hållt i sig ganska länge nu, och om narkotikamotståndet hade varit intresserad av vetenskap hade dom inte missat en sådan möjlighet saklig fakta. Dina anektoter blir helt ointressanta i kontext av antal brukare. Narkotikamotståndet skapade narkomanin! Du svartmålar dig själv med att använda din proffision för att rättfärdiga spekulationer. Kunskap kräver inga atribut och titlar. Enligt erfarenhet och beprovad vetenskap finns ingen behandling med resultat för amfetaminmissbruk, ser ut som substitionsbehandlingen blir räddningen ur kriminalisering här med. Bara socialstyrelsen lär sig läsa. Och du? Vad säger du om detta argumentet; Jag är inte intresserad av att omgärdas av socionomer med standardformular och medicinska analfabeter som tror dom behandla mig med deras åsikter! Jag är en självständig människa, jag förtjänar inte varken era tokerier om adhd medicin eller registreras och jagas för vad jag har i blodet eller ta pisse prov en gång i månaden hos er efter att pissat rent i 8 år! Varför inte kräva förbättring av amfetaminer/methylfenidat ur biverkningsynpunkt? Finns troligen en hel del man kan göra med denna enkla molekyl

△ ▽

Svara

Dela ›

Bild

henrikdr • för 3 månader sedan

Nu får ju Carina Hellström tycka precis vad hon vill eftersom det är en krönika och ingen vetenskaplig text. Det finns inga belägg för att det är läkemedel som förskrivits i Sverige som finns på svarta marknaden, att det smugglas in preparat utifrån är nog mer tullens ansvar än psykiatrins. Att amfetamin som alternativ behandling inte skulle få förekomma som alternativ är en märklig slutsats, de flesta av hennes kollegor inom området skulle nog bara skratta åt henne. Däremot är själva grundtesen i krönikan om att förskrivning borde kunna ske på vårdcentralerna i de fall patienten blivit inställd på medicin och inte har någon komplicerad komorbiditet som kräver behandling ganska vettig och där håller jag med henne. Men den grundtesen slarvas bort i alltför mycket moraliskt tyckande. Att prata om nöjd-kund-metoden är att förminska alla former av brukarinflytande inom vården och att raljera på det sättet är olämpligt för någon som är i Hellströms position.

6 △ ▽

Svara

Dela ›

Bild

bomek • för 3 månader sedan

I min drömvärld så behandlar man patienter enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Personliga tyckanden borde väga lätt gentemot det, men skribenten visar klart och tydligt att kompetensen hos psykiatrin är klart varierande.

Men det innebär att skribenten har rätt ang förskrivningsrättigheterna då hälsocentralerna verkar ha högre kompetens än delar av psykiatrin.

Att påstå att amfetamin inte har nån plats som ADHD-medicin är skrämmande okunnigt.

Jag hävdar att det snarare är tvärtom, det är metylfenidat som endast borde användas då amf inte tåls p.g.a. biverkningar.

Dom kardiovaskulära biverkningarna av metylfenidat är så pass allvarliga att dexamfetamin borde vara förstahandsval vid farmakologisk behandling.

Att vagt hänvisa till nån svart marknad och läckage utan att ange källa är inte ett dugg trovärdigt.

Och att sen mellan raderna påstå att dopaminkick och missbruk är enda anledningen till nöjda patienter är direkt oförskämt.

Jag rekommenderar skribenten omskolning, kanske debattör hos KMR är mer passande än psykiatrin.
Eller iallafall forskning istället för kliniskt arbete, måste vara hemskt att vara patient hos en som tror det värsta om sina patienter och dessutom saknar kompetens inom neuropsykiatriska.

Okunnighet och tyckanden passar inte i en modern psykiatri, och knappast nån annanstans inom vården.
Skrämmande okunnigt, läs på och lyssna på patienterna istället för att sprida lögner, skäms på dig.

läs mer

10 △ ▽

Svara

Dela ›

Bild

Patrik Horn • för 3 månader sedan

Jaha, det var en faslig massa tyckande och inte mycket till källhänvisning. Jag darrar verkligen inför det faktum att detta är den attityd som återfinns hos en överläkare inom neuropsykiatri. Gud hjälpe dessa människor, för det tycks vara den enda de kan räkna med.

9 △ ▽

Svara

Dela ›

Vad är det här?

Även på Tidningen Sjukhusläkaren

Sjukintyg – en viktig uppgift för oss läkare
2 kommentarer •
för 5 månader sedan
Bild
voulf — Christine Takami skriver ”Jag föreslog att man i lugn och ro skulle prata …

Plugga med barn inte alltid smidigt
1 kommentar •
för 5 månader sedan
Bild
Splittrad student m småbarn — Tack för ett bra inlägg! Jag tycker verkligen att …

”EU behövs för att stoppa korruptionen”
6 kommentarer •
för 2 månader sedan
Bild
Nisse Simonson — Alla läkare borde läsa Peter Götzsches bok:Deadly …

Psykiatrins paradigm
1 kommentar •
för 5 månader sedan
Bild
voulf — Carina Hellström skriver; ”Läkemedelsindustrin är …

Drivs av Disqus

✉Prenumerera

d Lägg till Disqus på din webbplats